Vad krävs för ett giltigt samtycke?
Ett samtycke innebär i korthet att en person själv har sagt ja till att dennes personuppgifter behandlas. En vanlig missuppfattning är att det alltid krävs samtycke för att få behandla någons personuppgifter, men i många fall är det inte lämpligt eller ens möjligt att grunda behandlingen på samtycke.
Ett samtycke ska enligt GDPR vara en "frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring, genom vilken den registrerade, antingen genom ett uttalande eller en entydig bekräftande handling, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne" (artikel 4.11 i GDPR).
En av förutsättningarna för ett giltigt samtycke är att man som personuppgiftsansvarig kan visa att den registrerade har fått tydlig information och har gjort ett fritt, aktivt val att samtycka.
Behöver ni göra en konsekvensbedömning (DPIA)?
När er verksamhet påbörjar nya personuppgiftsbehandlingar, ska behandla uppgifter för nya ändamål eller använda ny teknik behöver ni göra en analys. Detta för att ta reda på om behandlingen kan leda till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter. I GDPR kallas analysen för konsekvensbedömning, eller DPIA (förkortning för det engelska begreppet Data Protection Impact Assessment, vilket på svenska översätts till just konsekvensbedömning avseende dataskydd).
Vissa behandlingar innebär högre risker för de registrerade, därför måste en DPIA göras i vissa fall, i andra fall är det enbart en rekommendation.
Läs mer på vår sida om konsekvensbedömningar
Har ni rutiner för personuppgiftsincidenter?
En personuppgiftsincident innebär att personuppgifterna till en eller flera personer har utsatts för risk i samband med en säkerhetsincident av något slag. Detta gäller oavsett om det har skett avsiktligt eller av misstag.
En personuppgiftsincident kan vara att personuppgifter som behandlas har
- förstörts oavsiktligt eller olagligt
- tappats bort eller ändrats
- spridits eller publicerats internt eller externt
- fått åtkomst av obehöriga.
Det måste alltså vara personuppgifter inblandade för att det ska räknas som en personuppgiftsincident.
Läs mer i blogginlägget "Vad är en personuppgiftsincident?".
Behöver ni ha ett dataskyddsombud?
Det finns organisationer som måste utse dataskyddsombud enligt artikel 37.1 i GDPR. Dessa är
- myndigheter och offentliga organ
- organisationer vars kärnverksamhet innebär regelbunden och systematisk övervakning av personuppgifter i stor omfattning
- organisationer vars kärnverksamhet innebär omfattande behandling av personuppgifter som är känsliga enligt artikel 9 eller som rör fällande domar i brottmål och överträdelser enligt artikel 10.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) skriver på sin webbplats att till “offentliga organ” i Sverige räknas även myndigheter och folkvalda organ: riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Däremot inte kommunala eller landstingsägda bolag.
Alla dataskyddsombud ska anmälas till IMY. Den som är ansvarig är organisationen. Vill du veta med om vad ett dataskyddsombud gör kan du fördjupa dig i blogginlägget "Vad gör ett dataskyddsombud?" eller i faktabladet "Dataskyddsombudets roll i organisationen".
Överföring till tredjeland
För att det ska vara tillåtet att föra över personuppgifter från EU till länder utanför EU/EES – tredjeländer – så krävs särskilda förutsättningar. Om ingen av förutsättningarna är uppfyllda så är det inte tillåtet att överföra personuppgifter till tredjeland, eftersom man då inte kan garantera tillräcklig säkerhetsnivå.
Syftet med att begränsa överföringar av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer är att säkerställa att skyddet för enskilda personers integritet inte undergrävs. Individer som omfattas av GDPR inom EU ska inte riskera att förlora det skydd som förordningen ger bara för att deras personuppgifter sätts i rörelse.
Tredjelandsöverföring är ett stort område som vi har skrivit mycket om. För att få en större förståelse kan du ladda ner faktabladet.
Läs mer i blogginlägget “Tre frågor om tredjelandsöverföring”.