Är er skola eller förskola förberedd för höjd beredskap?

På grund av det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde har det blivit viktigt för kommunala förskolor och skolor att planera för eventuella kommande scenarion. Det vill säga om regeringen tar beslut om höjd beredskap eller om det värsta skulle inträffa - att det blir krig i Sverige. 

Eftersom förskolor och skolor är samhällsviktiga verksamheter är det viktigt att verksamheten fungerar även i svåra situationer. Nödvändiga funktioner ska upprätthållas, så som: 

• Utbildning för barn och unga.
• Tillsyn av barn till vårdnadshavare som arbetar i en annan samhällsviktig verksamhet.
• Utbildning som säkerställer personalbehovet i samhällsviktig verksamhet.

– Förskolor och skolor behöver ha en plan för hur kärnverksamheten, det vill säga undervisning och tillsyn av barn, ska fungera i ett sådant läge. Personalförsörjningen inom annan samhällsviktig verksamhet behöver också säkerställas och där spelar förskola och skola en avgörande roll så att vårdnadshavare kan utföra sina uppdrag, säger Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket. 

Grundskolan och förskoleklassen ska prioriteras först. Personal, lokaler och utrustning från exempelvis gymnasieskolan kan därför behöva omprioriteras för att täcka andra behov.

Läs också: Strategier för väpnat våld i skolan

Planering för höjd beredskap

Kommunala förskolor och skolor behöver vara förberedda inför exempelvis elavbrott, vattenbrist och andra svåra omständigheter. Nedan frågor är bra att ställa för att se om det finns delar ni inte har planerat för: 

• Vem är er kontaktperson i kommunen?
• Hur kommunicerar ni med kommunen eller andra i verksamheten om internetuppkopplingen slås ut?
• Var finns närmaste skyddsrum? 
• Var ställer kommunen ut vattentankar vid vattenbrist? 
• Finns det ett alternativ till vattentoaletter i kommunen?
• Har ni ett reservsystem för exempelvis brandlarm eller annan eldriven teknik? 
• Vid utebliven matleverans - vem är kontaktperson hos leverantören? 
• Går det att få tillgång till måltider som inte kräver tillagning eller uppvärmning? 

Vem har ansvar vid höjd beredskap?

Vid krishantering i Sverige tillämpas tre grundprinciper: 

• Ansvarsprincipen
  Den som ansvarar för verksamheten vanligtvis, är även ansvarig vid en krissituation. Exempelvis sköter sjukvården vården och kommuner sköter skola och äldreomsorg.
  
  
• Likhetsprincipen
  Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt och ske på samma plats som vid normala förhållanden i den mån det är möjligt.
  
  
• Närhetsprincipen
  Kriser ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. I första hand är det den drabbade kommunen och regionen som leder och arbetar med insatser. Om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser. 

Aktivering av förordning om krig och krigsfara

Vid höjd beredskap är utgångspunkten att verksamheterna ska fungera i den mån det  är möjligt, så länge inte riksdagen eller regeringen tar andra beslut. Skulle regeringen aktivera förordningen om skolväsendet under krig och vid krigsfara finns olika förhållningsregler för olika skolformer. Dock saknas bestämmelser för fristående huvudmäns ansvar vilket nu ska utredas av regeringen. 

• Förskola och fritidshem ska i så stor utsträckning som möjligt fortsätta att bedrivas. Barn till vårdnadshavare som arbetar inom samhällsviktig verksamhet ska prioriteras. 

• Förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola sköts av kommunen som ansvarar för att skolpliktiga elever får utbildning. Dock får huvudmannen göra nödvändiga avvikelser för att kunna bedriva den utbildning som är möjlig under rådande förhållanden.

• Gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning inom vårdyrken ska fortsätta så länge det går - med extra hänsyn till behovet av specialiseringar. Huvudmannen ansvarar för att se till att vårdutbildade som varit ifrån yrket får kortare utbildning vid behov.

Tips! Ladda ner faktabladet Kris och beredskap i skolmiljö om du vill fördjupa dig mer i ämnet.