Kamerabevakningslagen kan komma att ändras
En statlig offentlig utredning har föreslagit betydande förändringar i lagstiftningen gällande kamerabevakning. Utredningen föreslår bland annat att tillståndskravet för kamerabevakning helt ska tas bort. Det handlar om lagändringar som troligtvis kommer att påverka de flesta som kamerabevakar, men i synnerhet offentlig verksamhet.
Kamerabevakningsutredningen, som den kallas, har pågått under ett år på uppdrag av regeringen. Utredaren presenterade sina resultat den 15 april i SOU 2024:27 “Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter”. Målet är att det ska bli enklare att kamerabevaka för statliga myndigheter, kommuner och regioner samt för andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse (såsom privata vårdgivare, friskolor och energiföretag). Dessa aktörer behöver i dagsläget ha tillstånd för att kamerabevaka på platser dit allmänheten har tillträde. Detta vill utredningen alltså ändra på. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Vad innebär förslaget?
I praktiken innebär förslaget att det blir omfattande ändringar i den befintliga kamerabevakningslagen (2018:1200). Utöver att förenkla för offentlig verksamhet i allmänhet, handlar förslaget också om brottsbekämpande verksamhet i synnerhet. Bland annat ska systematiken i kamerabevakningslagen ändras så att vissa regler endast gäller för myndigheter (och andra som utför en uppgift av allmänt intresse) och vissa regler endast gäller för brottsbekämpande myndigheter i deras brottsbekämpande verksamhet. Vissa bestämmelser ska gälla för all bevakning oavsett vem som bedriver den.
Laglighetsbedömningen flyttas från IMY till den enskilda aktören
IMY förtydligar bland annat att ett slopat tillståndskrav inte betyder att det är fritt fram för kamerabevakning överallt. På sin blogg skriver de:
“Om tillståndskravet försvinner är det inte längre IMY som prövar om en bevakning ska tillåtas eller inte. Det blir då upp till myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse att själva göra en intresseavvägning för att se om intresset av att bevaka väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.”
Med andra ord kan man säga att laglighetsbedömningen flyttas från IMY, som tidigare tagit hand om intresseavvägningen i samband med tillståndsprocessen, till den enskilda aktören som vill kamerabevaka. Och det är viktiga och svåra avvägningar som kommer att behöva göras mellan olika intressen, enligt IMY. IMY kommer därför att komma med ytterligare vägledning gällande kamerabevakning framöver.
Vi på Visma Draftit fortsätter givetvis också att följa vad som sker under det kommande året, varefter utredningens förslag går vidare genom lagstiftningskedjan. Bäst koll får du som har Privacy Expert. I det digitala verktyget får du omvärldsbevakning kring GDPR och dataskydd löpande.
