En konsekvensbedömning av dataskydd, mer känd som DPIA (Data Protection Impact Assessment), är mycket mer än ett formellt krav i dataskyddsförordningen. Det är ett avgörande verktyg för att säkerställa att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med GDPR – och att riskerna för individens rättigheter och friheter hålls så låga som möjligt.
I den här artikeln får du en tydlig genomgång av när du måste genomföra en DPIA – och hur du gör det på ett korrekt och strukturerat sätt.
En DPIA (Data Protection Impact Assessment) är en bedömning av vilka risker en behandling av personuppgifter kan innebära för individens integritet – och hur ni kan minska dem innan något händer. Det är ett praktiskt verktyg för att fånga upp och hantera risker i förväg, särskilt när behandlingen kan innebära hög risk för de registrerade.
En DPIA handlar inte bara om att uppfylla ett krav i GDPR – det handlar om att visa att ni har koll, tar ansvar och arbetar systematiskt för att skydda människors rättigheter. Det kräver planering, struktur och tydlig dokumentation.
Dataskydd handlar inte bara om juridik – det handlar om förtroende. En DPIA är en systematisk genomgång av hur personuppgifter behandlas, och vilka konsekvenser det kan få för enskilda personer.
Den ger insikt i vilka risker som måste hanteras, och fungerar samtidigt som dokumentation på att din organisation tar dataskydd på allvar.
Det är särskilt viktigt i situationer där ny teknik används, eller där stora mängder data samlas in och analyseras.
Att göra en DPIA på rätt sätt innebär mer än att fylla i ett formulär. Det kräver att du:
Med rätt struktur blir DPIA inte bara något du gör "för att du måste" – det blir en integrerad del av ett professionellt dataskyddsarbete.
Enligt GDPR artikel 35 ska en DPIA göras innan behandlingen påbörjas, om det finns en sannolik hög risk för individens rättigheter och friheter.
Det gäller särskilt vid:
Exempel på behandlingar som ofta kräver en DPIA:
Det finns vissa typer av behandlingar som typiskt sett innebär hög risk och därför i praktiken kräver en DPIA, till exempel:
Är du osäker? Då rekommenderas det att du gör en DPIA ändå – det är bättre att vara på den säkra sidan.
Du behöver inte alltid genomföra en full DPIA. Men du måste alltid göra en inledande bedömning för att avgöra om det finns en sannolik hög risk för de registrerades rättigheter och friheter.
Undantag från DPIA gäller exempelvis:
Observera att även om du bedömer att DPIA inte behövs, bör detta dokumenteras som en del av organisationens ansvarsskyldighet enligt GDPR.
I vissa fall är behandlingen direkt reglerad i lag eller förordning, där en konsekvensbedömning redan ingår i det rättsliga underlaget. Men dessa undantag är få – och gäller endast där regelverket är tydligt och specifikt. Även om du bedömer att DPIA inte behövs, bör detta motiveras och dokumenteras som en del av din ansvarsskyldighet (accountability).
Vid minsta osäkerhet är det säkrast att ändå göra en DPIA.
Tänk dig att en kommun planerar att införa kameraövervakning vid alla entréer till kommunala byggnader – inklusive stadshus, vårdcentraler och bibliotek. Kamerorna ska vara aktiva dygnet runt och användas både för säkerhet och för att analysera besöksmönster. Inspelningarna ska lagras i molnet och kopplas till passersystem.
Här handlar det om flera högriskmoment:
I detta fall är en DPIA inte bara rekommenderad – den är obligatorisk innan systemet tas i drift. Den behövs för att identifiera risker, bedöma nödvändighet och fastställa rätt åtgärder i god tid.
Det är den personuppgiftsansvarige som har det övergripande ansvaret för att DPIA genomförs. Bedömningen kan utföras av interna eller externa experter, men ansvaret kan inte delegeras bort.
Flera aktörer bör involveras i processen:
Här är det dock ofta kunskapsluckor hos systemägare och interna nyckelpersoner, då många med ansvar för system och databehandling saknar nödvändig insikt i GDPR-kraven. Detta gör det krävande att dokumentera och bedöma behandlingarna korrekt i en DPIA.
DPIA ska alltid genomföras innan behandlingen påbörjas, och uppdateras vid förändringar i teknik, syfte eller risknivå.
Du kan återanvända en DPIA för liknande behandlingar – men bara om förutsättningarna fortfarande är desamma.
Att hoppa över en DPIA, eller göra en bristfällig bedömning, kan få allvarliga konsekvenser:
En bra DPIA handlar alltså inte bara om att "göra rätt på papperet" – utan om att skydda både verksamheten och människorna vars uppgifter ni behandlar.
Även om reglerna är tydliga, är det inte alltid lätt att genomföra en DPIA i praktiken.
Det kräver struktur, samordning och dokumentation – och många inblandade. Utan bra verktyg är det lätt att bedömningen blir ofullständig, felaktig eller inte uppföljd.
Med vår DPIA-lösning får du allt samlat på ett ställe:
Med en digital och strukturerad lösning blir DPIA en effektiv del av ert regelefterlevnadsarbete – inte en tung och manuell börda.