Den 12 september 2025 började EU:s nya Data Act (Dataförordningen) tillämpas fullt ut. Förordningen markerar ett viktigt steg i EU:s strävan att skapa en transparent och konkurrenskraftig dataekonomi, med fokus på industridata och uppkopplade produkter.
Men vad innebär den egentligen i praktiken – och vad behöver företag, myndigheter och organisationer göra för att följa reglerna?
I den här artikeln går vi igenom huvudprinciperna, vilka som omfattas, hur Data Act förhåller sig till GDPR – och varför lagen kommer att påverka nästan alla verksamheter som hanterar uppkopplade produkter eller datatjänster.
Data Act är en ny EU-förordning som syftar till att öka tillgängligheten och användningen av data i hela unionen. Fokus ligger särskilt på den data som genereras av uppkopplade produkter och tillhörande tjänster, till exempel smarta klockor, bilar, jordbruksmaskiner, hushållsapparater och industriella maskiner.
Förordningen trädde i kraft den 11 januari 2024, men började tillämpas den 12 september 2025. Från och med detta datum gäller huvuddelen av reglerna och skyldigheterna fullt ut – både för företag och privatpersoner.
Syftet är tydligt: att skapa rättvisa villkor i den europeiska dataekonomin. I dag har tillverkare ofta ensamrätt till den data som produkter genererar, vilket kan hämma innovation och konkurrens. Med Data Act vill EU öppna upp dessa dataflöden, så att användare – och i vissa fall tredje parter – får större möjlighet att använda, dela och skapa värde av data på ett ansvarsfullt sätt.
1. Rätt till tillgång till data
Användare, både privatpersoner och företag, har rätt att begära tillgång till all data som deras produkter genererar. Det gäller allt från kördata i bilar och användningsmönster i smarta apparater till prestandadata från industriella maskiner. Tillverkaren ska säkerställa att sådan data görs tillgänglig på ett strukturerat, maskinläsbart och lättillgängligt sätt.
2. Rätt att dela data med tredje part
En användare kan be datainnehavaren (oftast tillverkaren) att dela data med en tredje part. Det kan vara en oberoende reparatör, ett nytt tjänsteföretag, en forskningsinstitution eller annan aktör som behöver tillgång till data för att tillhandahålla eller utveckla tjänster.
På så sätt får användaren kontroll över vem som kan nyttja datan – inte bara tillverkaren själv.
3. Fler konkurrensmöjligheter
Förordningen ska främja innovation genom att minska möjligheten för tillverkare att låsa in data. När fler aktörer får tillgång till samma information skapas utrymme för nya lösningar, effektivare processer och lägre kostnader.
Exempelvis kan en oberoende verkstad enklare konkurrera med auktoriserade servicepartners om den har tillgång till samma fordonsdata.
4. Skydd mot orättvisa avtalsvillkor
Mindre företag skyddas från oskäliga avtalsvillkor som större aktörer tidigare kunnat påtvinga dem i datadelningsavtal.
Genom dessa regler vill EU skapa balans i maktförhållandena mellan stora teknikföretag och små och medelstora aktörer som ofta är beroende av dem.
EU:s lagstiftare beskriver Data Act som ett steg mot en öppen, rättvis och hållbar dataekonomi. Målet är att frigöra den enorma mängd data som hittills varit outnyttjad eller inlåst hos enskilda företag, och att ge både användare och företag möjligheten att skapa samhällsnytta och innovation.
De centrala ambitionerna är att:
Data Act har en mycket bred tillämpning. Den gäller inte bara företag och myndigheter inom EU, utan också aktörer utanför EU som erbjuder uppkopplade produkter eller tjänster på den europeiska marknaden. Med andra ord påverkar lagen även internationella tillverkare, plattformar och molnleverantörer som behandlar data från EU-användare.
De huvudsakliga grupperna som omfattas är:
För att konkretisera omfattningen inkluderar Data Act bland annat:
En särskilt viktig del av Data Act handlar om databehandlingstjänster och molnleverantörer. Förordningen vill underlätta rörlighet och interoperabilitet mellan olika plattformar – något som länge varit en utmaning för företag som är beroende av en specifik molnleverantör.
Det betyder att en kund inte längre ska vara “inlåst” hos en viss tjänsteleverantör, utan enkelt kunna flytta sina data till en annan aktör. Leverantörer måste därför anpassa sina avtal och tekniska system så att övergångar mellan olika molntjänster kan ske smidigt, säkert och utan onödiga kostnader.
Data Act ställer också krav på transparens: användare ska förstå var data lagras, hur den skyddas och vilka villkor som gäller vid flytt eller delning.
För organisationer innebär det att tydliga rutiner och dokumentation för databehandling blir en central del av regelefterlevnaden.
Data Act och GDPR – två regelverk som samverkar
Data Act och GDPR är två separata men nära sammankopplade EU-förordningar som tillsammans formar grunden för ett ansvarsfullt dataflöde i Europa. De har olika fokus men måste förstås i relation till varandra.
Syfte och fokus
Med Data Act tar EU ett avgörande steg mot en mer öppen och konkurrenskraftig dataekonomi. För företag innebär det nya möjligheter att använda data på ett mer effektivt sätt – men också ett större ansvar att förstå hur reglerna samverkar och vilka krav som gäller för dokumentation, tillgång och delning.
Att förstå hur Data Act och GDPR hänger ihop blir avgörande framöver, särskilt för verksamheter som hanterar både personlig och icke-personlig data.
Med vår hjälp och systemstöd får ni stöd av experter och verktyg som gör det enkelt att följa både GDPR och nya regelverk som Data Act.
Ni får en strukturerad, spårbar och trygg metodik för hela dataskyddsarbetet – från dokumentation till uppföljning.
Boka en demo redan idag och se hur ni kan säkra efterlevnad, minska riskerna och få full kontroll över era dataflöden.