Vilka elever har rätt till särskilt stöd i grundskolan?

Publicerad: 2018-01-05 av Draftit #Skolledning
Beräknad lästid för inlägget: ca. 6 minuter

Särskilt stöd i grundskolan

Andelen elever med särskilt stöd uppgick förra året till 5 procent av det totala antalet elever i grundskolan. Flest åtgärdsprogram finns hos eleverna i årskurs 9. Många lärare menar att åtgärderna måste komma tidigare. Resurserna är knappa och frågan står fast: Vilka elever ska ha rätt till särskilt stöd?   

Under läsåret 2016/2017 var andelen elever som har särskilt stöd och ett åtgärdsprogram 5 procent. Anledningen till att en elev kan behöva särskilt stöd varierar: Det kan vara allt från inlärningsproblematik, social problematik, funktionsnedsättning, eller en kombination av flera faktorer.  

Särskilt stöd sker utanför den ordinarie lärarledda klassen, och ges inte av den ordinarie klassläraren. Vanligtvis ges undervisningen av en utbildad specialpedagog som har utbildning i att hantera elever med särskilda behov. Detta är en insats av mer ingripande karaktär, till skillnad från extra anpassningar som ofta kan göras i klassmiljön i form av exempelvis en assistent.  

Enligt 3 kap. 7 § skollagen får särskilt stöd ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Syftet med åtgärdsprogrammet och särskilt stöd i undervisningen är att eleven ska uppnå kunskapskraven för sin årskull.  

 

När ska en utredning om särskilt stöd påbörjas?

Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås, ska detta anmälas till rektor och en utredning ska skyndsamt påbörjas. Detta enligt 3 kap. 8 § skollagen. Det finns ingen särskild tidpunkt angiven i lagstiftningen, utan detta måste avgöras i varje enskilt fall.  

I grundskolan, årskurs 1–9, utgår bedömningen från hur en elev utvecklas mot att nå kunskapskraven i årskurserna 3, 6 eller 9. Rektorn är ansvarig för att besluta om särskilt stöd, vilket ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram.  

Både eleven och elevens vårdnadshavare ska få möjlighet att delta i samband med åtgärdsprogrammets framtagande.  

Bedömning av nyanlända elever

Idag har många av Sveriges skolor många elever som kommit hit från andra länder. Deras kunskaper i svenska är ofta för begränsade för att de på ett bra sätt ska kunna ta till sig av undervisning som endast sker på svenska. Därför ska en bedömning göras av språkkunskaperna hos nyanlända elever.  

Definition av nyanländ: Har varit bosatt utomlands, som nu bor i Sverige och har börjat skolan efter höstterminens start det år som eleven fyller sju år. Efter fyra år i den svenska skolan försvinner definitionen "nyanländ".  

 

17,5 procent av 9eklassarna saknar behörighet för gymnasiet

17,5 procent av niondeklassarna är inte behöriga till gymnasiet

19 000 av de elever som gick ut nian under 2017 var inte behöriga till gymnasieskolan. Det motsvarar 17,5 procent av eleverna. En undersökning bland medlemmarna i Lärarnas riksförbund visar att 83 procent av högstadielärarna känner till åtminstone en elev som är i behöv av särskilt stöd, men som inte får det.

Det finns flera rimliga förklaringar till detta. 

1. Revidering av skollagen

År 2014 reviderades skollagen så att det skulle bli enklare att göra anpassningar i klassrummen. Syftet var att minska det administrativa arbetet för lärarna vid behov av extra anpassningar.

Tyvärr verkar detta ha lett till att man stannar vid att göra anpassningar i klassrummet istället för att utreda huruvida elever behöver särskilt stöd med enskild undervisning eller i en särskild undervisningsgrupp. 

2. Brist på specialpedagoger

Resurserna räcker inte till och bristen på specialpedagoger är stor. I genomsnitt går det 342 elever på en utbildad specialpedagog, men i Stockholm går det över 500 elever per speciallärare.

Många skolor har dessutom inte tillräckliga resurser för att anställa speciallärare. Ett annat problem är att de lärare som skulle vilja vidareutbilda sig som specialpedagoger inte har möjlighet att ta ledigt från sitt ordinarie jobb.

Varför? Skolorna har inte möjlighet att ersätta en lärare som åker iväg på utbildning på grund av den nationella lärarbristen. 

3. Åtgärderna sätts in försent

Hjälpen kommer för sent till de elever som behöver särskilt stöd. Christina Bengtsson på Arenaskolan i Linköping har arbetat som lärare i 40 år, och med specialpedagogik i 10 år. Hon är oroad över att det finns så få specialpedagoger med inriktning mot lågstadiet:  

– Du behöver inte bara specialpedagogisk kunskap i grundskolan, utan även på gymnasiet. Många av ungdomarna jag möter på gymnasiet borde ha fått hjälp när de började i skolan, och det får de inte. Hjälpen kommer för sent, men det är inget nytt, säger hon till Skolvärlden.  

 

Enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång?

Det är fler pojkar som har ett åtgärdsprogram, 6,4 procent, jämfört med 3,5 procent av flickorna. Statistiken är baserad på grundskolans samtliga årskurser. Flest elever med särskilt stöd finns i årskurs 9, där 7,4 procent av eleverna har ett åtgärdsprogram. Trenden är nedåtgående, andelen åtgärdsprogram har minskat sedan 2014 då skollagen reviderades.  

Den särskilda undervisningen kan ges i undervisningsgrupp eller i form av enskild undervisning. Beroende på elevens behov och förutsättningar kan enskild undervisning vara en nödvändighet för skolarbetet.   

För de elever där det särskilda stödet inte ger önskvärt resultat finns det även möjlighet till anpassad studiegång. Det innebär att man får göra justeringar i timplanen för den enskilda eleven. I största möjliga mån ska en anpassad studiegång utformas så att eleven har möjlighet att nå behörighet för att söka till gymnasieskolans nationella program.  

 

Faktablad: De 20 vanligaste missförstånd inom skolan

När man som vi arbetar med frågor inom skolrätt och skolledning dagligen, så börjar det efter ett tag dyka upp vissa mönster i frågorna. I detta faktablad har vi sammanställt de 20 vanligaste missförstånden (och förklaringarna) inom skolan.
Hur många av missförstånden känner du till?

Ladda ner faktabladet