Skolchefen: "På en friskola har man ingen förvaltning bakom sig, och då är Draftits verktyg en hjälp"

Publicerad: 2018-02-27 av Draftit #Chefskap #Lagstiftning #Skolledning
Beräknad lästid för inlägget: ca. 6 minuter

Kundcase Nova Montessoriskola

Svenska skolor får alltmer administrativa krav. Många myndigheter är inkopplade när skolan ska skicka in redogörelser och kvalitetsredovisning. För friskolorna är det en utmaning att hålla sig uppdaterade kring vilka lagändringar som träder i kraft och vad som är på gång.  

Vi hade ett samtal med Susanne Palmgren på Nova Montessoriskola i Kungsbacka. Med 20 års erfarenhet av att vara skolledare inom både kommunal och privat sektor, upplever hon att just friskolor har extra stor hjälp av ett juridiskt stödverktyg:

– Skillnaden mellan en friskola och en kommunal skola är att när jag jobbade som rektor på en kommunal skola, så fanns det en ledningsgrupp och en förvaltning som talade om vilka förändringar som kom, förklarar Susanne. När man jobbar på en friskola är det ingen som talar om någonting. Om jag undrar vilka förändringar som har kommit går jag in på startsidan för Draftit Skolledning, kompletterat med Skolverkets förstasida.  

Susanne försöker att få en rutin i att kolla vilka nyheter som kommit ungefär en gång i veckan.  

– Ibland har jag sett att vi måste ändra i våra dokument för att det har kommit en ny regel.  

Förutom att hålla dokumenten uppdaterade använder Susanne Draftit Skolledning för att få nyheter, söka information och använda de färdiga mallarna:  

– Det är de tre delar som jag tycker att vi har mest användning för. Vi använder era mallar väldigt mycket!  

 

Från kommunal till privat skola med Montessoripedagogik

Susanne var färdigutbildad lärare 1984 och fjorton år efter det började hon arbeta som skolchef. Vid millenniumskiftet gick hon från kommunal till privat skola. Med en lång erfarenhet som rektor, är Susanne sedan 3 år tillbaka skolchef och förskolechef på Nova Montessoriskola.   

På frågan om hon alltid haft ett intresse för pedagogiken inom Montessori svarar Susanne att hon genom sina barns skolgång fått en insikt i hur det fungerar. Anledningen att hon hamnade på just en Montessoriskola berodde däremot också på timing och att hon ville prova något annat än kommunal skola.

– Jag hade jobbat länge inom kommunal verksamhet och ville prova något nytt, berättar Susanne.  Dessutom hade jag en kollega, som också hade arbetat i kommunen, men som samtidigt flyttade till en Montessoriskola. Då sa vi att vi kan samarbeta över gränserna mellan våra skolor. Så det var en anledning till att jag började arbeta på en Montessoriskola.

 

"Det är ju ingen som medvetet försöker att göra fel"

Mycket har förändrats inom skolvärlden under de senaste 20 åren. Datorerna och digitaliseringen forcerade fram ett nytt arbetssätt. Susanne upplever också att kraven från myndigheter har ökat. Som skolchef ska man lämna in kvalitetsredovisningar och redogörelser. Ibland kommer miljö och hälsa som tittar i skolköket eller på städningen.

– Det är väldigt många sådana saker, säger Susanne. Det känns som att man som skolledare måste vara allvetare. Idag är det ett mycket bredare uppdrag jämfört med förr.  

Likaså är föräldrar mer pålästa, och antalet anmälningar till Skolinpektionen har ökat stadigt under de senaste fem åren. Det skulle kunna bero på att förhållandena i skolan har försämras, men även Skolinspektionen menar att det likaväl kan bero på en större medvetenhet om att vem som helst, föräldrar inkluderat, kan göra en anmälan.  

– Det är ju ingen som medvetet försöker att göra fel, fortsätter Susanne. Sedan blir det fel ibland, och då är föräldrarna mer på jämfört med tidigare.  

 

Hjälp med att tolka lagstiftningen – som ibland är komplicerad att applicera i praktiken

Som lärare eller skolchef uppkommer situationer där man inte alltid vet vad man har rätt och inte rätt att göra. Det kan till exempel handla om att förklara en viss situation för en förälder. Susanne har själv använt Draftit Skolledning i sex år, och går ofta in i verktyget när hon behöver svar på en fråga:  

– Man läser skollagen och så tänker man: "Hur kan man få det till detta?" Då går jag in på Draftits sida där jag kan läsa andra frågor och svar. Så jag tycker att det är det juridiska inom skolverksamheten som jag har mest nytta av i Draftits verktyg.

Vi pratar om hur digitala verktyg skulle kunna hjälpa skolchefers arbete framöver. En standardiserad kvalitetsredovisning står högst upp på Susannes önskelista:  

– Det skulle vara bra med stödfrågor: Hur gör man en analys? Det låter banalt att vi inte skulle klara det, men när man har 30 elever som går ut varje år är det lätt att hamna på en individnivå i analysen. För vi vet ju exakt vilka de är!  

På frågan om varför det är så viktigt med extra stöd inom skoljuridiken, svarar Susanne:  

– Om jag jobbar i en kommun, då har jag förvaltningen med HR som jag alltid kan prata med om personalfrågor. Du har mycket mer bakom dig. På en friskola har man ingen bakom sig, och då är Draftits verktyg en hjälp.

 

Vill du också kvalitetssäkra er verksamhet med ett juridiskt stödverktyg?

Idag sitter alla rektorer med en egen kvalitetsredovisning, som ser ut på hundra olika sätt. Samma sak gäller för många dokument som används på daglig basis inom verksamheten, såsom anmälan för kränkande behandling.

Med ett juridiskt stödverktyg får din skolverksamhet en legal grund att stå på, och kvalitetssäkrade mallar gör det enkelt att snabbt byta ut utdaterade dokument.  

Prova en digital lösning