Så får kameraövervakning på arbetsplatser användas

Publicerad: 2018-01-11 av Draftit #Personuppgifter #PuL #Lagstiftning #Dataskydd
Beräknad lästid för inlägget: ca. 5 minuter

Kameraövervakning på arbetsplatsen

Allt fler arbetsplatser övervakas med hjälp av kameror. Det kan vara ett bra sätt för att minska risken för brott eller för att förebygga olyckor, men får aldrig användas för att övervaka de anställda. I denna artikel får du veta vilka regler som gäller för kameraövervakning.

Kameraövervakningslagen (KÖL) reglerar hur övervakning får användas. Beroende på var kameran placeras behöver du anmäla eller ansöka om tillstånd för kameraövervakning.

Enligt den årliga rapporten från Stockholms Länsstyrelse är det vanligaste misstaget att man inte har tydlig skyltning om att övervakning sker. Dessutom är det många anläggningar som använder sig av fler kameror än vad man har rätt till.

I samband med den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft under 2018 har dock Regeringen lämnat förslag på en ny lagstiftning. Förhoppningsvis leder den till tydligare och enklare regler för hur kameror får användas.

 

3 kriterier ska mötas för att övervakningen ska falla under KÖL

Det finns tre förutsättningar som måste uppfyllas för att övervakningen ska regleras av kameraövervakningslagen:

  1. Kameran är varaktigt uppsatt.

  2. Kameran manövreras inte på platsen. Manövrering på plats kan enligt KÖL enbart göras med handhållna mobil- och videokameror.  

  3. Kameran används för personövervakning, det vill säga att man kan identifiera de personer som filmas.

 

Vilken typ av kameror undastas av lagen?

Atrapper är undantagna lagen.
Avstängda, men funktionella kameror, faller under KÖL.

 

Vad gäller för drönare?

Myndigheter ska följa KÖL vid användning av drönare. Företag och privatpersoner är däremot från den 1 augusti 2017 undantagna kameraövervakningslagen vid användning av kamerautrustade drönare. Istället ska man följa de generella reglerna i PUL.

Vad som händer efter den 25 maj när GDPR träder i kraft vet vi ännu inte. Däremot har man tagit fram ett lagförslag, vilket du kan läsa mer om i slutet av artikeln.

 

Kameraövervakning vid bankomat

Anmälan eller tillstånd? Placeringen av kameran avgör vad du måste göra

För platser där allmänheten inte har tillträde, exempelvis på arbetsplatsen, finns det två möjligheter för att avgöra om kameraövervakning ska vara tillåtet:

  • Överviktsprincipen. Om intresset för övervakning väger tyngre än personers önskan om att inte bli övervakad, får kameraövervakning användas.

  • Samtycke. En annan möjlighet är att inhämta samtycke från de som övervakas. Detta kan exempelvis vara tillämpligt på arbetsplatser såsom lager och industrier.

På platser där allmänheten vistas, till exempel gator och torg, krävs tillstånd från Länsstyrelsen om man önskar att sätta upp kameraövervakning.

Andelen fall där det räcker med en enkel anmälan har ökat. I butiker, vid bankomater samt i tunnelbana och parkeringshus behöver du enbart skicka en anmälan till Länsstyrelsen.

 

Dold kameraövervakning är olagligt

Du måste alltid upplysa om att kameraövervakning, ljudinspelning och/eller avlyssning sker. Skyltningen måste vara tydlig och väl synlig. Däremot behöver du enligt Datainspektionen inte tala om exakt var kameran är placerad.

Vid synnerliga skäl kan man ansöka hos Länsstyrelsen om att slippa upplysningsplikten.  

 

Vad gäller för övervakning och integritet i arbetslivet?

Övervakning kan ske med kamera, men användningen av datorer på arbetsplatser innebär också att mängder av data sparas och rent tekniskt kan användas för att övervaka personalen.

Vi har tagit fram ett kostnadsfritt faktablad som beskriver hur du kan hantera digitala fotspår, hur du värnar om den personliga integriteten, samt i vilken mån informationen ska gallras.

Ladda ner faktabladet här

 

Vad händer när dataskyddsförordningen träder i kraft?

Dataskyddsförordningen börjar gälla från den 25 maj 2018. Frågan om KÖL kommer att finnas kvar är fortfarande obesvarad. I juni 2017 kom ett förslag från Regeringen där man önskar att ändra namnet på lagen till Kamerabevakningslag, samt göra ganska stora förändringar i framtida lagstiftning. Förändringen förslås att träda i kraft samtidigt som dataskyddsförordningen.

Lagförslaget har lyft fram några extra viktiga punkter som kräver förändring:

  • Ta bort kravet på att ansöka om tillstånd för övervakning för alla utom myndigheter och de som utför uppgifter av allmänt intresse.  

  • Kravet på upplysning förväntas att bli strängare jämfört med dagens lagstiftning.  

  • Alla bestämmelser som finns i GDPR och dataskyddslagen ska också gälla för kameraövervakning. Det innebär ett starkare integritetsskydd.

  • All tillsyn av kamerabevakning ska skötas av Datainspektionen.

 

Kameraövervakningen ska finnas med i registerförteckningen

Eftersom kameraövervakning räknas som behandling av personuppgifter ska denna inkluderas i er registerförteckning. I förteckningen ska bland annat syftet med övervakningen, behörigheter, och rutiner för gallring dokumenteras.

Behöver du hjälp med registerförteckningen?

Draftit är en del av en större familj, där Draftit Privacy ingår. Här hjälper vi organisationer med omställningen inför GDPR och erbjuder bland annat ett verktyg för digital registerförteckning.

Besök Draftit Privacy